Bandets första takter slogs an redan i början av 1960-talet. Ett gäng likasinnade kompisar plägade träffas kring det gemensamma intresset för musik. Radio Luxemburg och Sveriges P-3 avlyssnades flitigt. Brittiska band som the Rolling Stones, the Yardbirds och the Pretty Things etsade sig in i medvetandet med sällan skådad kraft.

Det första försöket till band fick det högst personliga namnet the Things, ett band som rentav fick en spelning år 1964. I den uppsättningen spelade pojkspolingarna Hannu "Svea" Lindblom, gitarr och sång, Kaj Markku "Löke" Lönngren, gitarr, Kari Öhman, bas och Hasse Tiihonen, trummor. Låturvalet bestod av låtar av ovanstående band, såsom "Off the Hook", "For Your Love" och "Mama Keep Your Big Mouth Shut".

The Things splittrades emellertid rätt snart, och Hannu verkade en tid i "Coccola-bluestrion" Pee Wees. Markku fortsatte i "jeppisbandet" Black Sheep, vars repertoar till största delen bestod av de mest kända poplåtarna från den tiden. Båda grupperna uppträdde närmast i Karleby, Jakobstad och runtom i Vasatrakten.

År 1966 slog sedan herrarna Lindblom, Tiihonen och Lönngren, som då hade bytt till bas, sina kloka huvuden ihop, och bestämde sig för att bilda en trio som närmast skulle spela blues och rock. Bandet fick namnet ST. MARCUS BLUESBAND. Låtarna hämtades från Fleetwood Macs och John Mayall Bluesbreakers repertoar, såsom "Long Grey Mare", "Pretty Woman" och "All Your Love" , låtar som ännu idag hör till STMBB:s repertoar på spelningarna.

20.9.1968 skrev tidningen Keskipohjanmaa: "Esittelyvuorossa on eräs lupaa- vimmista keskipohjalais-yhtyeistä nimeltä St. Marcus Blues Band..." Hela artikeln >

Samma år knöts också managern, roadaren, livvakten, chauffören och mixaren Timo Leppänen till gänget. Bandet skaffade sig likaså en egen "keikkabil", en fallfärdig Volkswagen kleinbuss.

Timo Leppänen

Med denhär uppsättningen utvidgade bandet sitt revir ordentligt. Ynglingarna rundade flitigt städer som Uleåborg, Kemi, Torneå och Rovaniemi i norr, men också södra Finland fick besök, närmast då kusttrakterna. Man levde i ett tidevarv då band som Apollo, Ronski Gang och Kalle Kives Blues Band var i ropet, i det sistnämnda verkade förresten en herreman vid namn Pekka Tammilehto, sedermera känd som Topi Sorsakoski.

Hasse, Löke , Hannu

Hasse Tiihonen bytte emellertid då både band och musikstil, och begav sig ut i världen på en annan turné som skulle räcka i 20 år. I stället grenslades trumpallen av Leif "Lefa" Andersson från dåmera upplösta Pee Wees.

Den klassiska sommaren -68 förflöt alltså i Sverige för bandets del.Musikerna fick möjlighet att uppträda på olika platser från Kiruna i norr till Kiviks marknad i söder, där Löke förresten fick ett erbjudande om att dryga ut spelkassan med att uppträda som strippare. Han avböjde emellertid, rädd för att skrämma vettet ur svenskor som inte var vana vid finsk kaliber.

Under tivoliturnén, som räckte två månader, uppträdde också flera av den tidens största svenska artister såsom Pugh Rogefeldt, Family Four, Sylvia Wrethammar och Anita Lindblom.

Samma år, på hösten 1968, kom också Paavo Osola med på saxofon och orgel, och som trummis Karl-Erik "Kallu" Rönngård, som i ett senare skede flyttade till Sverige där han musicerade med band som Peps Persson Bluesband och Blues Bag. Under sin vistelse i Sverige fungerade han också som trummis i Jakobstads reggaestolthet Dreadline. Bandet skickade låtarna till honom på kassett så att han sedan kunde öva och vara fit for fight för spelningar i Finland. Men se, det är en annan historia från den välkända, erkända, bekända och i någon mån beryktade musikmetropolen Jakobstad, Finland...

1968

År 1969 anknöts bandet till ett rikssvenskt tivolisällskap som gästade Jakobstad, men som var utan orkester. Pojkarna provspelade, och saken var klar.

ST. MARCUS BLUESBAND

Markku och Hannu

Efter avklarad militärtjänst år 1972 började pojkarna så smått fundera på någon form av nytt bandprojekt. Sagt och gjort, Hannu "Svea" Lindblom, Kaj Markku "Löke" Lönngren och Karl-Erik "Kallu" Rönngård gjorde slag i saken. Som ny gitarrist engagerades Jukka "Juki" Halttunen, och man stannade för namnet FANTASIA. Roul Helander anslöt sig också på elviolin och elpiano. Enligt den tidens melodi var musiken mer rock- och progebetonad än tidigare. Repertoaren bestod enbart av egna låtar som man filade på i "övningshålan" så gott som dagligen.

Fantasia 1973

År 1974 blev Fantasia finska rockmästare med sammansättningen Hannu Lindblom, gitarr och sång, Roul Helander, violin och piano, Harri Piha , bas, och Karl-Erik Rönngård, trummor.

År 1975 företog bandet en turné till dåvarande Sovjetunionen och spelade i Leningrad, Riga och Moskva. Samma år gavs bandets första och enda LP "Fantasia" ut på Hi-Hat Records, en skiva som idag betingar ett högt pris i diskofilkretsar.

Senare anslöt sig också Ronnie Ehrs till gänget, men mot slutet av 1970-talet började pojkarna lida av speltrötthet och Fantasias saga var all .

På 1980- och 1990-talet höll Hannu i gång St. Marcus Blues Band i olika uppsättningar. Medverkande musiker då var bland andra Thomas Lindström på trummor och Paavo Osola på synt, medan basisterna byttes ut i rask takt. Det fyrsträngade instrumentet hanterades i tur och ordning av Roul Helantie, Ari Matti Lepistö och Ulf Fagerholm.

Ulf Fagerholm & Hannu Lindblom år 1992

År 2000 återförenades ursprungsmedlemmarna "Svea" och "Löke" på nytt, och då var det också dags för "ungdomsavdelningen" att träda fram. Dit hörde Simo Vasanoja på orgel, piano och sång, och som andra gitarrist Göran "Jösse" Fellman. Jösse är närmast känd som sologitarrist i heavybandet Stormwing. Jan "Nani" Stenhäll kom också med på trummor, för övrigt en mycket anlitad jamsession-trummis i Jakobstadstrakten.

År 2002 fylldes trumvakansen av ursprungsmedlemmen Hasse Tiihonen, som då fann för gott att återvända till hemknutarna efter ett mångårigt turnérande som restaurangmusiker utomlands.

När Hasse Tiihonen i början av 2005, slutade av hälsoskäl, hoppade gamla STMBB/Fantasia trummisen från 70/80/90 talet Thomas '"Tumba" Lindström på tåget. 

Markku och Hannu - 8/2004

Den skiva som år 2004 var tänkt som en ”demosingel”, växte så småningom till ett
”longplay projekt”. Nytt material föddes med jämna mellanrum, och bandningen, som tog både tid och kraft, var en del av förklaringen varför STMBB sällan syntes på ”keikkor” 2004-2006.

Blåssektionen har genomgått förändringar och från 2006 bestått av Conny "Rollins" Sundman; sax , Jan-Anders "Maynard" Fagerhed; trumpet, Torvald "Mangelsdorff" Lund på trombone. Sommaren 2008 fick Conny Sundman anställning vid Vasa militärmusikkår och ersattes av Markus "Brecker" Kaikkonen.

Skivan ”Two sides”, som släpptes 2007/2008, fick god respons i media och spelningar droppade in. Gruppen hölls intakt till början av 2011, då Sebastian Back tog över saxofonist rollen.

Januari 2012 öppnades gruppens facebook sidor: facebook.com/stmarcusbluesband

Sammansättning 2012:
Trummor: Thomas Lindström, bas: Markku Lönngren, keyboards och sång: Simo Vasanoja, gitarr: Göran Fellman, gitarr och sång: Hannu Lindblom, saxofon: Sebastian Back, dragbasun: Torvald Lund, trumpet: Jan-Anders Fagerhed

Lite bakgrund till CD:n ”Two Sides”

Skivan är bandad i egen ”Bunker” studio, mixad vid Perfect studio och ”mastringen” skedde vid Finnvox. Ett gammalt ”garagesound” söktes genom (nästan) mono mixning och finslipningen av den sk. ”ljudvallen” skippades.

Inspelning av grunden skedde med hela bandet samtidigt (blåsarna senare). Instrument och sång pålägg har undvikits och inga ”maskiner” eller effekter  har använts (förutom lite reverb), m.a.o. StMBB  låter ungefär lika ”live”.

En coverdemo skiva för arrangörer var alltså första tanken med inspelningarna, men  ribban höjdes då inspelningarna föll i smaken, och slutresultatet blev en dubbel CD med bla. 13 egna låtar.

Bilderna på CD fodralet är tagna redan 1993 på Åsbacka vägen, mening för den tidens affisch. Iden var Hannu Lindbloms och Joni Still fotograferade. Trycket på CD skivan härstammar från StMBB:s första affisch från 1968.

StMBB har själv bekostat skivan, som utgivare valdes ett skivbolag som har byrokratisk kompetens och kontakter med olika distributörer.

Fortsättning följer ??
Ja, inövning av nya låtar har påbörjats 5/2008

Nu är vi i mixnings-skedet 12/2011

December 2012 och vi mixar fortfarande !! Projektet lämnade på hälft under sommaren och på hösten började vi fundera på alternativ mixning , alltså någon utomståendes åsikt. För tillfället lyssnar vi på Hannu Leidens seawolf studios provmixning. Två låtar "HATE THIS BLUES" och "NEED YOUR LOVE SO BAD". Projektets ny deadline är satt för hösten 2013

23.9-2013 SKIVAN ÄR FÄRDIG !! OCH RESAN FORTSÄTTER......

Skivan fick bra recensioner i tidningar bl.a Helsingin Sanomat och hyfsat med radiospelning (som inte är så lätt i dessa tider med radions "spellistor")Efter skivreleasen har bandet gjort gigs och komponerat nytt material.

Hösten 2015 slutade keyboardisten Simo Vasanoja och Sven Wannäs tog plats bakom hammonden. Vårvinter 2016 började inspelningar av nytt material.

Stmbb firade sitt 50-års jubileum med att göra några unika jubileumskonserter.
På jubileumskonserterna förstärktes Stmbb med Jakob Big Bands hela blåssektion
samt perkussionisten från Musikhuset i Jakobstad. Totalt var det över 20 musiker på scen.

Live CD / LP St.Marcus Bluesband feat. Jakob Big Band: Bluesrock meets Big Band utkommit på hösten 2019

Ännu om bandets historia ...
STMBB/FANTASIA har fungerat från 1967 i olika sammansättningar, förutom ett uppehåll i skiftet mellan 70-80 talen. Alltså, detta är inget ”reunion” band, utan ett ”Spinnin Wheel”!!

Bandets  motto:
Blues regerar, Rock döör alder, å de här e bara byrjani !!

Ovanstående text svarar STMBB:s officiella historiker för. Källorna bygger på allsköns rykten, lösa boliner och diffusa minnesbilder

Ett helvetes stort tack till Bertel Lindell som har översatt texterna från finska till svenska, ett av bandets absolut största och långhårigaste fans genom tiderna.